Vårdnadsbidraget fortfarande aktuellt

Att Kristdemokraterna skulle ha övergett frågan om vårdnadsbidrag får stå för partiledningen. Jag anser själv förvisso att det finns bättre lösningar för hur den orättvisa skattesubventioneringen av barnomsorg skulle kunna lösas. Avdrag istället för bidrag t.ex, vilket jag avser motionera om till nästa års riksting. Hur som helst! Idag finns inget avdrag att ansöka om för att vara hemma lite extra med sina barn men däremot finns det ett vårdnasbidrag som åtminstone till viss del utjämnar orättvisorna i hur skattemedel fördelas till barn idag och jag tänker fortsätta arbeta för att även Arboga kommun ska erbjuda detta till kommunens småbarnsfamiljer. Med anledning av detta har jag skrivit en motion till kvällens kommunfullmäktige som lyder som följer. 

Arboga 24 november 2010 

Motion till kommunfullmäktige: 

Vårdnadsbidraget – En fråga om rättvisa! 

En SIFO-undersökning genomförd i april 2010 visade att hela 81 % av svenska folket är för vårdnadsbidraget och endast 7 % är emot det. Nu när en ny mandatperiod inletts anser jag att denna fråga bör lyftas på nytt. Att ett mycket välformulerat medborgarförslag i ärendet inkommit till kommunfullmäktige är givetvis också av stor betydelse för frågans väckande.

Vårdnadsbidraget innebär en ökad valfrihet för alla Arbogas småbarnsfamiljer och utjämnar också till viss del den orättvisa fördelningen av skattemedlen till barn idag.

Att Arbogas föräldrar själva ska ges möjlighet att besluta om vilken typ av barnomsorg de vill använda sig av och hur länge de ska stanna hemma med sina barn ser jag som en självklarhet. För vilka är vi politiker egentligen att bestämma vad som är bäst för Arbogas familjer och Arbogas barn?

Det kommunala vårdnadsbidraget är ett skattefritt bidrag à 3000 kr och kan endast uppbäras för barn som är mellan 1 och 3 år. Bidraget kan kombineras med förvärvsarbete på deltid och även vid visst nyttjande av den kommunala barnomsorgen. Kommunen bestämmer själv hur detta skall regleras.

Slutligen vill jag citera Anna Andersson, kvinnan bakom medborgarförslaget om införande av vårdnadsbidrag inkommen och kommunfullmäktige tillhanda den 28/10 2010:

”Ingen känner barnets behov bättre än föräldrarna. Ge därför föräldrarna möjlighet att prioritera barnets bästa genom att ge vårdnadsbidraget som en valmöjlighet!”

Med hänvisning till ovanstående föreslår jag kommunfullmäktige besluta:

att     frågan om införandet av kommunalt vårdnadsbidrag i Arboga skall utredas.

Etiopien i januari

Idag har jag beställt flygbiljett till Etiopien och Addis Abeba där jag kommer stanna en månad. Jag far iväg två dagar efter mitt C-uppsatsseminarium vilket är det sista jag gör på beteendevetenskapliga programmet.

I Etiopien kommer jag ägna mig åt olika uppgifter via organisationen Hjälp till liv international som precis startat upp sin verksamhet i landet. Det kommer bli en del organisatoriskt arbete men också besök till olika fadderfamiljer.

Jag har själv skaffat mig ett fadderbarn nu, en 6årig flicka som heter Yorkabel. Idag kan jag också stolt meddela att min storebror blivit fadder till Yorkabels storerbror, Ermias 10år.
Deras familj består av fyra barn och så deras mamma. Pappan är död och familjen är utvisad från Eritrea och saknar riktig bostad.

Vill du också bli personlig fadder? Hjälp till liv international har fadderverksamhet i Lettland, Rumänien, Ryssland och Etiopien. Mer information hittar du i det här registret av hjälpsökande som uppdateras lite då och då.

Yorkabel

Familjen. Kalles fadderbarn Ermias är den långe killen i mitten. :) 

"Det blev Kristdemokraterna som frälste mig" - Om centerns svek i Arboga

Skummade igenom några nummer av Arboga Tidning från förra veckan och fick då syn på en insändare om centerns svek mot väljarna.


Kerstin Rosenkvist, ordförande för C i Arboga ifrågasatte i en insändare för någon vecka sedan den demokratiska processen i FP efter att de kritiserat centerns agerande då de röstat om hur de ska samarbeta först efter valet. Hans Ivarsson, medlem i C, skrev vidare att om FP ska sprida sån dynga så kan de göra det ute på hans gård där den gör nytta istället. 


Här följer större delen av en insändare av en för mig okänd skribent:

"..Efter valet 2006 var vi några pensionärer på träff och kafé A-station. Vi skickade med hälsningar till Maud Olofsson med innebörden: Håll nu bara ihop. Och det gick ju vägen, hela fyra år, kanske fyra år till.  

Men i Arboga kommun verkar nu Centern handla som yra höns. Drar mig till minnes att jag tyckte att Kerstin Rosenkvist "virrade runt" på Nytorget före valet. 

Nu blev jag inte lurad av den kommunala Centern. Det blev Kristdemokraterna som frälste mig med gott varmt kaffe. 

Kerstin Rosenkvist och Hans Ivarsson, borde ni inte ha gått ut med att ni skulle byta sida? Medan ni spridde dynga på egna åkrar på landet spred alliansen (M, FP, KD) dynga i stan? Intressant! 

Ni måste tydligen ha blivit erbjudna extra fin dynga från vänsterhåll efter valet? Ni har brustit i respekt inför alla kommuninvånare. Detta är graverande. 

Valet borde ogiltigförklaras." 

Frågan om varför C valde att marknadsföra sig tillsammans med resten av alliansen under valrörelsen men därefter besluta om hur man faktiskt skulle samarbeta är givetvis ett stort svek mot väljarna. I ett demokratiskt samhälle har man väl åtminstone rätt att veta vad man röstar på? Vår gemensamma slogan under valrörelsen var "Rösta för förnyelse och utveckling. Vi är redo! Är du?" och många väljare visade tydligt att de var redo, men det var tydligen inte centern själva.

Nobbad av 112

Denna text skrevs av min farbror efter att han efter dryga två veckors vistelse på sjukhus återhämtat sig efter något som kunde ha gått riktigt illa. Nobbad av larmtjänsten, utan mat, vatten och kläder i flera dagar hittades han tillslut hemma i sin lägenhet nedkyld och uttorkad. Till saken hör också att han vad jag förstår hade slut på pengar på refillkortet och därför inte kunde ringa något annat nr än just 112 och av larmtjänsten nekades han hjälp. Skäms 112! 

28-10 kl 11.03 hade jag ramlat i lägenheten, jag kunde inte ta mig upp. Jag lyckades få fatt i min mobil och knappade in 112. En mandröst svarade och frågade om jag visste vad jag ringt för no, jag svarade att jag visste vad jag ringt för no. Rösten fortastte att fråga varför jag ringde, jag svarade att jag ramlat och inte kunde ta mig upp. Jag blev då kopplad till en sjuksköterska som fortsatte att fråga och även talade om för mig att detta inte no 112 skulle man bara ringa i yttersta nödfall. Jag sade om igen att jag ramlat och inte kunde komma upp. Jag tycker inte att det låter så farligt fortsatte sköterskan. Du kan väl kontakta en kompis som kommer och hjälper dig. Det kan jag inte svarade jag, jag kommer ingenstans. Jag vägrades alltså hjälp av larmtjänsten.

Detta resulterade i att jag blev liggande på golvet, eftersom jag duschat strax innan hade jag inga kläder på mig. Jag låg alltså naken på golvet. Kommer ihåg att jag frös så det gjorde ont. Sedan tillbringade jag resten veckan kravlande runt på golvet, jag hade hallucinationer som var riktigt otäcka. Hjärnan producerade dom mest fantastiska hemska upplevelser. 1-11 kl 17.30 hade mina barn lyckats konstatera att jag befann mig i lägenheten och tillkallade rädddninjgstjänst och polis och ambulans. Eftersom jag är astmatiker hade jag svårt att andas och var rejält nedkyld när jag kom till Mölndals Sjukhus. Efter 2½ vecka är jag nu hemma och mår bra, hoppas att det inte kommer några efterverkningar utan att jag får fortsätta att friskna till.