När vi höjer blicken blir allting möjligt!

måndagen den 31:e augusti 2009

Tunisien - en reseskildring

Den 21 augusti kl 22.15 for jag tillsammans med min svågers bror Nisse till Tunisien. Resan var ospecificerad så vi var båda spända på var vi kunde tänkas hamna och vilken standard hotellet skulle ha. Här följer en "liten" reseskildring.

Ankomst: Väl framme vid flygplatsen i Monastir får vi reda på att vi ska bo på ett hotell vid namn Sindbad som skulle ligga i Sousse. Vi tar genast fram vår hotellkarta för att kolla på hotellets läge i förhållande till stranden men inser relativt snart att vårt hotell inte finns med i Deturs ordinarie hotellutbud. Spända sätter vi oss i transferbussen som förde oss vidare mot hotellet.

Dag 1: Efter en mycket sen ankomst till hotellet vaknar vi trots allt väldigt tidigt. Vi öppnar dörren till balkongen och hör då tuppen gala, vi tittar ner och ser en poolvakt göra rent hotellets pool. Ja, det ser ju bra ut det här! Efter lite frukost börjar vi röra oss ned mot stranden som inte låg långt bort alls. Sanden är finkornig, vattnet är varmt och strandstolarna billiga att hyra. Nice!
Det var förmiddagen det. På eftermiddagen inser vi att vi bor en bra bit ifrån Sousse centrum, men taxin är hyfsat billig och jag är en mästare på att pruta ner priset ytterligare så det funkar! Inne i Sousse traskade vi runt i medinan där jag fick höra "Hej min lilla smörgås!" av en lokal försäljare. Hur ska jag tolka det? Nåja.. Av honom köpte jag ett halsband som jag prutade ner från 82DT till 15DT, något jag är hyfsat nöjd med. Därefter åt vi middag på en trevlig restaurang längs stranden och promenerade därefter tillbaks till hotellet (vilket tog extremt lång tid!).
Dag 2: Hela denna dag spenderades i Hammam-Sousse där vårt hotell låg. Vi badade i havet ochi poolen, solade och kikade lite i souverniraffären där Nisse köpte en liten vattenpipa. Jag fick också tillfälle att bekanta mig lite med livsmedelsbutiken Monoprix. Kul! Kvällen spenderades till större delen på hotellbalkongen men vi passade även på att delta i hotellets kvällsunderhållning där jag blev uppdragen till att delta i ett drama (hm..?), sen blev det dans!

Dag 3: Förmiddagen spenderades ute till havs på ett gammalt piratskepp där vi bjöds på dricka, mat, frukt och underhållning. Vi fick också tillfälle att bada. 20DT betalade vi och det kändes faktiskt lite som i burger king reklamen, att man i själva verket snuvat dem på massa pengar. När vi kommit i land tog vi oss till Sousse busstation för att vänta in bussen som skulle ta oss till Monastir. Bussfärden dit var extremt skumpig och kändes helt klart som en upplevelse i sig.
I Monastir köpte sig Nisse en till vattenpipa fast en större sådan denna gång. Jag köpte en kaftan till mamma och sedan gick vi mest runt och fotade. Även denna kväll spenderades på hotellet.

Dag 4: Denna dag passade vi på att införskaffa oss ett strandtenniskit, som vi använde under förmiddagen vid stranden. Sol, bad och strandtennis alltså. På eftermiddagen tog vi oss till Port el Kantaoi, ett samhälle några kilometer norr om Hammam-Sousse där vi gick runt och tittade lite och tog oss en varsin glass. På kvällen drog jag iväg med en kille från Monoprix och fikade tillsammans med honom och en av hans vänner. Mycket trevligt!

Dag 5: Paragliding minsann! Ja, på förmiddagen passade jag och Nisse på att testa paragliding. För detta betalade vi 40DT ihop, trots att vi säkert kunde ha fått ett bättre pris (det kändes lite för lättprutat). Det var hur som helst häftigt att sväva runt högt, högt över vattnet så det var nog värt pengarna trots allt. På eftermiddagen for vi iväg till El Jem med loage (större taxi med fasta destinationer och fast pris). Vad vi inte tänkte på då var att förbindelserna under ramadan är väldigt begränsade. Efter ett väldigt speciellt besök i El Jem där vi bjöds på både sandstorm, regn och åska konstaterade vi att 19.15 tåget som vi tänkt ta var inställt och att nästa tåg inte skulle gå förän kl 2 på natten. Bussar, taxi eller loage var det inte heller tal om. Nåja.. Vår lilla transportkris resulterade i att vi blev bjudna på ramadanmiddag av stationsvärden och fick därefter skjuts tillbaka till hotellet som låg 1,5timme bort. Tack för det!

Dag 6: En heldag vid poolen i princip. Vi tog oss ett dopp i havet för att sedan gå tillbaks till hotellet för att spela volleyboll i poolen, vara med på vattengymnastiken, dansa och ja, allt sånt. Under volleybollen fick vi kontakt med två svenskar som vi sedan gick ut och åt middag med på kvällen. När vi skulle till att lämna hotellet och åka iväg började regnet ösa ner, men tack och lov så slutade det relativt snabbt. När vi kom tillbaka till hotellet så gick jag till Monoprix för att träffa det folket en stund. Det byttes e-postadresser, telefonnr, pussades på kinderna och allt sånt. På vår hotellbalkong satt Nisse och våra nyfunna svenska vänner och rökte vattenpipa.

Dag 7: Packa, bada, spela volleyboll. Ja, det var väl ungefär det vi hann med. Jag hade lovat den lilla blomsterpojken att jag skulle köpa en blomma av honom innan jag skulle åka hem men hittade dessvärre inte på honom. Med hyfsast dåligt samvete ger jag en slant till en av svenskarna som bodde på samma hotell som vi och ber henne ge pengen till lillgrabben och hälsa från mig. Hoppas hon höll vad hon lovade, men det tror jag. 13.15 lämnade vi hotell Sindbad med viss vånda. Hejdå Sindbad, hejdå Tunisien!

fredagen den 21:e augusti 2009

Tunisien here I come!

Tentaplugg och resfeber är ingen bra kombination har jag märkt. Hujedamej! Nu drar jag hur som helst strax iväg till Västerås för att skriva tenta och direkt efter det bär det av till Arlanda och därefter Tunisien med resesällskapet Nisse som är bror till svågern min. Det ska bli riktigt skönt att komma bort från allt ett tag, uppleva en ny kultur och allt det där.. Visste ni förresten att Ramadan börjar idag? Det blir nog en märklig semester detta, spännande! :)

torsdagen den 20:e augusti 2009

Charles Murray, en mycket klok man!

"...beroendekultur. Med det uttrycket avser Murray de fattiga människor som förlitar sig på socialbidrag istället för att söka sig ut på arbetsmarknaden. Murray menar att välfärdsstatens utveckling har skapat en subkultur som undergräver personliga ambitioner och förmågan att hjälpa sig själv. Istället för att rikta in sig på framtiden och försöka uppnå ett bättre liv, nöjer de biståndsberoende individerna sig med att acceptera statens allmosor. Välfärden har enligt Murray (1984) urholkat människors motivation för att arbeta. (...) Att minska fattigdomen är inte en fråga om att förändra individuella attityder menar man, utan det kräver politiska insatser som syftar till att göra fördelningen av inkomster och resurser rättvisare i hela samhället. Barnbidrag, minimilön och familjestöd är exempel på politiska åtgärder som haft som mål att minska sociala orättvisor."

- Giddens. A, Sociologi, 2001

Vårdnadsbidrag, familjestöd och en höjd ekonomisk lägstanivå. Hm.. Jag har hört talas om ett parti som driver just de frågorna.. ååååh.. Vad var det partiet hette nu igen..? Just ja! Kristdemokraterna!
Strunta i livbåten och laga hålet i skrovet istället, livbåten är för icke simkunniga som har tappat hoppet.

- Mammas nya kille, p3

onsdagen den 19:e augusti 2009

Sahlinismen - en ism som saknar stöd i samtiden

Kvotering hit och kvotering dit, den melodi Sahlin nynnar på tycks inte finnas med på dagens topplistor. Har melodin någonsin funnits med montro? Jag vet inte.

I en artikel skriven av Johan Wennström liknas Sahlins strategi med folkpartiets 80-20 strategi, fast åt andra hållet. Folkpartiet profilerade sig tidigare genom att satsa på frågor som 80% av folket skulle hylla dem för medans 20% troligtvis inte skulle vara lika glada. Sahlin väljer istället att satsa på frågor som 20% kanske skulle kunna gilla medans 80% inte skulle göra det. Intressant taktikt!

Kristdemokraterna förespråkar subsidiaritet. Att beslut ska fattas på lägsta ändamålsenliga nivå
och att staten ska stödja, inte styra människor. För att återgå till nynnandet på melodier så skulle jag vilja påstå att KD kanske står för den melodi som inte ännu nått landets lyssnare i samma utsträckning som Lady Gaga's "Poker Face". KD finns däremot med som en stark kandidat i kategorin "Digilistan - vi som vill in" och när folk väl hört vår subsidiaritetsmelodi så kommer den snart vara på allas läppar. Det är i alla fall vad jag tror!

tisdagen den 18:e augusti 2009

När blir det meningslösa meningsfullt?

Vad jag menar med den av mig satta rubriken? Jag vet inte, den kanske var rätt meningslös, eller?

Läste just på DN.se att dryga 40% av alla twitteruppdateringar kan klassas som "meningslöst babbel". Vad är då meningslöst och inte? Kanske är det så att meningslösheten ger upphov till något meningsfullt? Kanske är det tvärt om?

Jag har förvisso aldrig riktigt förstått mig på detta med twitter. Förstår inte riktigt varför jag skulle dela med mig av allt jag gör till alla andra. Jag förstår inte heller vem som kan tänkas vara intresserad av att jag kanske skulle fått en blåbärsfläck på tröjan eller att ätit rester till lunch. Fast å andra sidan.. Varför uppdaterar jag min status på facebook då?

Nej, alla twittrare där ute, tycker ni att twittrandet känns meningsfullt för er så är det väl det också. Det har inte vi som inte twittrar något med att göra. För är det inte så att den som stör sig på saker som är små, själv inte är större än så..?

Vilket parti skulle få din röst om det var val idag?

Här till höger kan ni vara med och rösta i min lilla bloggundersökning om vilket parti man skulle rösta på om det var val idag. Lämna gärna en kommentar till varför du skulle ge din röst till just det parti du väljer.

Tjillivippen!

måndagen den 17:e augusti 2009

"Vi lever i en konstig värld"

I dagens nummer at Arbogatidningen finns en kort insändare med tänkvärd text. Den lyder som följer:

Vi lever i en konstig värld
Stackars barn som alltid har sina föräldrars händer om ryggen. Stackars barn som en dag inser att de inte finns där och måste själv ta ansvar för sina handlingar.
Stackars föräldrar som ser sin egen släpphänthet försent och måste skylla allt på alla andra.
Stackars Lärare som jobbat hela sitt vuxna liv med barn och trivts med det men nu får könsord kastade efter sig och inte vill gå till jobbet längre.
Stackars elever som tidigare haft en relativt lugnt klass, inte vill gå till skolan längre för att det gapas och skriks och läraren måste ha full fokus på en enda elev hela tiden.
Stackars dig och stackars mig. Det är en konstig värld vi lever i, ingenting är som man tror.

/Förälder

Konkurrens leder till orättvisor?

Idag kan vi på DN:s hemsida ta del av en artikel som handlar om att konkurrens om elever skulle kunna ge upphov till orättvisa betyg. Vissa från vänsterflanken tar då tillfället i akt och menar att detta är en av anledningarna till att friskolor inte alls är bra. Jag själv som är vän av denna typ av privatisering försöker istället komma på hur man ska kunna råda bot på denna typ av orättvisa.

Jag har svårt att beskylla lärarna inom friskolan för at tvara för generösa i sin betygssättning när de givetvis förstår att skolans framtid kan hänga på en sådan sak som betygssnitt för avgångseleverna. Högt betygssnitt måste ju innebära bra undervisning, eller?
Jag tror och hoppas att fallet också är så att eleverna får fantastiskt bra undervisning vilket i sin tur resulterar i bra betyg. Men för att undanröja tvivel på att det är lärarna som är för snälla så kan man ju faktiskt hitta på annat.

Det här gäller ju faktiskt inte heller bara gymnasieskolan, jag minns själv hur frustrerad jag var över orättvisorna mellan högstadieskolorna här i stan när jag gick i nian. Jag som alltid fått MVG på alla uppsatser fick plötsligt VG på nationella provet i svenska, ett prov som var i uppsatsform. Det var bara en i min klass som fick MVG den gången.. När jag sedan talade med min jämngamla kusin fick jag höra att ALLA i hans klass hade fått MVG på exakt samma prov. Schysst? Nee..

Jag har under förmiddagen googlat mig fram lite hur detta med nationella prov funkar och vilka förutsättningar det finns för att göra en central bedömning av provresultaten. Hittade lite intressant läsning på skolverkets hemsida. Det dokumentet kan ni ta del av här.

"När standardprov och centrala prov i mitten av 1990-talet ersattes av nationella
ämnesprov i grundskolan och kursprov i gymnasieskolan mjukades föreskrifterna
ytterligare beträffande kraven på medbedömning. Medbedömning blev inte längre
påbjuden utan rekommenderad och den föreskrift som angav att skriftlig
motivering skulle lämnas om skillnaden mellan betygsmedelvärde och
provbetygsmedelvärde översteg ett fastlagt värde slopades också.

Under senare år när likvärdigheten i betygssättningen blivit allt mer
uppmärksammad har också skillnaden mellan provbetyg och ämnes- eller kursbetyg
uppmärksammats i ökande grad. Så har t.ex. Skolverket i ett par rapporter 20072
kunnat konstatera betydande variationer mellan olika skolor när det gäller
skillnaden mellan provbetyg och ämnesbetyg. Detta torde också var ett skäl till att
frågan om central rättning av de nationella proven återigen har väcks."

Enligt några undersökningar som presenteras i dokumentet tycks dock inte skillnaden mellan lärare och oberoende rättare vara relativt liten. Detta med central rättning av nationella prov skulle också vara relativt kostsamt förstås, men skulle det inte kunna vara värt det för att undanröja misstankar felaktig betygsbedömning?

Andra möjligheter som finns är att skolorna byter prov med varandra när det är dags för rättning. Detta skulle faktiskt varken innebära en merkostnad eller ökad tidsmässig belastning för lärarna (eftersom de skulle behöva rätta nationella prov i vilket fall som helst).

Det är också så att de nationella proven i dagsläget inte behöver ha så stor betydelse för betyget, kanske skulle man ändra på det? Kanske ska man kräva att en elev åtminstone har VG på nationella provet i svenska för att den ska kunna få MVG i slutbetyg? Ja jag vet inte, jag ger mest utlopp för mitt munväder.


lördagen den 15:e augusti 2009

Kvotering? Neee..

Skummar just nu igenom några utdrag från Mona Sahlins sommartal, rätt intressant faktiskt.

Hon fick med några bra grejjer, exempelvis den delen om att pension och lön ska skattas lika, en fråga som faktiskt kristdemokraterna också driver. Tänk att vi har något gemensamt, kul!

Att heltid ska vara en rättighet och deltid en möjlighet var också mycket bra sagt. Men vem har egentligen sagt att dagens regering inte jobbar för just det?

Vidare säger Mona Sahlin:
– Varför går det bra att skapa heltider i mansdominerade branscher men inte åt kvinnor? Varför har killarna på Siba och Elgiganten heltidsjobb, medan tjejerna på Vivo och Ica har deltidsjobb.

Att hon i samma tal talar om att vi borde använda oss av könskvotering enligt den norska modellen i de större aktiebolagens styrelser känns då också väldigt konstigt med tanke på att det enligt henne finns brancher som tycks vara speciellt avsedda för män respektive kvinnor. Vore det inte med ovanstående sagt vara bättre om H&M:s styrelse endast bestog av kvinnor och SAAB:s styrelse endast av män? För det är väl de som arbetar inom branchen som också har bäst koll på den, eller?

Nej Mona, jag förstår mig inte på dig och jag förstår mig inte på din politik.

torsdagen den 13:e augusti 2009

En jord, ett folk, ett val

Sverigedemokraterna fortsätter glida fram genom tillvaron på en räkmacka, en räkmacka som tycks få allt bättre glid ju mer frustrerade människor blir. "Man vet vad man har men inte vad man får" är ett talesätt med vettig innebörd. Såhär i finanskrisens och jobbkrisens tider så vet man vad man har - och man gillar det inte. Att i detta läge då lägga sin röst på SD må förvisso innebära någon slags förändring, men på vilket plan? Vet du verkligen vad du får?

Jag vet en sak och det är att vi alla lever på en och samma jord, vi är alla människor och vi har ett väldigt viktigt val framför oss. I det valet avgör Du om vi fortsättningsvis ska eftersträva att följa de mänskliga rättigheterna om att alla människor är födda fria och lika mycket värda eller ej.

Här kan du läsa mer om den senaste opinionsundersökningen och här kan du också läsa ett intressant och välskrivet blogginlägg om saken.

Fniss!

Säga vad man vill om min humor, men denna vits tagen ur boken "Våra värsta vitsar" av herrarna Fylking och Aschberg, bringade mig ett gott skratt. Den är lång, men poängen är värd mödan. :)

Himmel eller helvete?
Göran Persson dog och kom till paradiset där han möttes av Sankte Per, som lite försiktigt hälsade honom välkommen.
-Tack! sa Göran. Jo, jag tänkte nog att jag skulle hamna här.
-Nja, sa Sankte Per. Du har ju på det stora hela uppfört dig anständigt och med betraktandet av din barndom och så vidare bestäme vi oss för att vi gärna ville ha din själ här. Men, förstår du, vi har inte så stor erfarenhet av framträdande sossar.
-Ja ja, det blir bra, sa Göran. Släpp in mig bara.
-Jamen, ser du, sa Sankte Per, det var lite konkurrens om att få tag i dig. Vi blev faktiskt tvungna att sluta ett avtal med Djävulen.
-Avtal med Djävulen! utbrast Göran förskräckt.
-Det är inte så farligt, det är bara det att han menade att dom flesta av dina vänner ändå bor hos honom, så vi avtalade att du får lov att tillbringa ett dygn i helvetet och ett i himelen. Sen får du välja var du vill tillbringa evigheten.
Göran protesterade en del men avtalet låg fast. Sankte Per visade honom till en hiss. Dom sa farväl och på återseende om ett dygn och Göran tryckte på knappen märkt "Helvetet".
Efter en mycket lång färd ner stannade hissen vid en stor svart port.
Göran ringde på och ögonblickligen öppnade Djävulen själv för att ta emot honom.
-Göran, gamle vän, kom in!
Nu befann sig Persson på en gigantisk golfbana. Flera av hans gamla regeringskamprter gick runt och spelade.
Banan var perfekt. Det var mycket varmt men små mycket lättklädda djävulspigor serverade kalla drinkar.
Göran spelade golf hela dagen och på kvällen hade Tore Wretman lagat en gigantisk buffé med massor av feta läckerheter.
Innan Persson visste ordet av så var dygnet över och det var dags att åter åka upp till himelen.
Då han kom dit var han mycket eftertänksam men också där kände han sig varmt välkommen.
Han fick änglavingar och en harpa. Resten av dagen spatserade Göran från moln till moln, hörde fåglarna sjunga och åt färska friska frukter.
Senare åt han en lätt, god och kalorisnål middag men han kände att det fortfarande kurrade lite i magen när han gick och la sig.
Det hade också varit rätt tröttsamt att lyssna på harpspelet och han saknade sina gamla kamrater från partiet.
Nästa morgon berättade han därför för Sankte Per att han tänkte tillbringa evigheten i Helvetet.
Sankte Per försökte övertala honom att stanna. Men Göran var bestämt. Han ville vara tillsammans med sina gamla vänner.
Sankte Per gav upp och ledde Göran till hissen.
Då Göran åter ringde på klockan vid den stora svarta porten var Djävulen än en gång snabbt framme och öppnade.
Men nu var golfbanan borta och det enda som syntes var miljoner människor som vred sig av smärta i flammande lågor.
-Men, sa Göran, var är golfbanan? Var är brudarna, drinkarna och maten?
- Göran, när du var här sist, var det valkampanj, sa Djävulen.
-Nu, har du lagt din röst.


Fniss!

onsdagen den 12:e augusti 2009

Piknick med KDU!

Den 18/8 bjuder KDU Västmanland på Piknick i Stadsparken, Västerås. Vi bjuder på lite enklare förtäring men för den hungrige rekommenderas lite extra matsäck. :)

Hör av er om ni har möjlighet att komma!

tisdagen den 11:e augusti 2009

"Denna affär bevakas av ditt goda samvete!"

Strosade runt i en gammal mysig affär här i Arboga idag och fick då syn på en mycket trevlig skylt med följande text: "Denna affär bevakas av ditt goda samvete!".

Det finns hopp, det finns hopp!

Monastir 21 augusti!

Nu är det bokat och klart! Den 21 augusti far jag tillsammans med min svågers bror till Monastir, Tunisien. Tänk att jag frågat hur många som helst om de kan tänka sig att hänga med dit men antingen så har mina potentiella resekamrater varit pank, gravida eller uppbokade för jobb eller annat. Turligt nog så anmälde sig min svågers bror helt frivilligt att tjänstgöra som resesällskap och detta utan att jag ens frågat honom. Yey me! :)
Jag ser verkligen fram emot att komma bort härifrån några dagar innan det är dags att återgå till vardagen.

Här kommer några bilder som jag googlat fram!

lördagen den 1:e augusti 2009

Dagens låt 31 juli

Dream Theater - These Walls


Favoritband och en av favoritlåtarna. Har sett dem lira den här goingen live. Det var grymt må ni tro! :)
Motivering överflödig, låten är bara allmänt bra.