Uppdatering

Det är verkligen hög tid att uppdatera den här bloggen nu och därefter ska det minsann dyka upp inlägg här betydligt mer frekvent. Här kommer en kort sammanfattning av det senaste halvårets händelser. Låt oss börja med resan till Indien. 

Den 10e mars i år lämnade jag Sverige för att spendera en månad i södra Indien. Väl där fick jag möjlighet att studera organisationen Kafrinas Help och deras arbete för att skapa en bättre framtid för massor av barn. Min huvudsakliga sysselsättning på plats var att ta hand om min guddotter, Sandra Fatima, en liten indisk babyflicka som tack vare denna organisationens hjälp med all säkerhet kommer gå en lysande framtid tillmötes och jag hoppas jag ska få vara med och följa hennes livsfärd. Jag fick också möjlighet att gå bredvid den engelskalärare som undervisar stora delar av de barn som idag är en del av organisationen. Att få gå bredvid denna kompetenta kvinna var också extra roligt med tanke på att hon är sponsrad av min gamla mellan och högstadieskola i Arboga. :) Resan innebar inte endast arbete utan jag fick också möjlighet att tillsammans med min värdinna Sölvi träffa många intressanta människor och se flera fantastiska platser. Jag hoppas att jag lyckades ge de människor jag mötte under min vistelse något i gengäld mot allt de gav mig. Resan var verkligen en känslomässig bergodalbana för mig men jag är oerhört tacksam över att jag fick möjligheten att resa dit. 

 Fredag den 3e juni blev jag invald i Sveriges viktigaste ungdomsförbunds förbundsstyrelse. Fantastiskt roligt att få det förtroendet och extra roligt att jag fick revansch efter att ha snubblat på mållinjen i FS-valet 2009. Jag hoppas att jag under mitt år i FS ska kunna såväl inspiration som framtidstro för de olika distrikten och lokalavdelningarna runt om i landet. Tack för förtroendet!

Den 18e juni lade jag fram min C-uppsats i psykologi med rubriken: Låt hjärtat visa vägen - om empati hos förstagångsväljare. Uppsatsen genomgick opponeringen relativt smärtfritt och efter små kompletteringar kunde jag slutligen titulera mig som beteendevetare. Att ha tagit mig igenom en teoretisk högskoleutbildning betyder oerhört mycket för mig som inte har mycket till läshuvud. Jag sträcker på mig och blickar nu fram mot ett förhoppningsvis framgångsrikt arbetsliv. 

Den 19e juni for jag och min bättre hälft till Bulgarien för en veckas välförtjänt semester. Sol, bad och besök på en massa intressanta platser väntade oss och resan blev väldigt lyckad! 

Den 30e juni intog jag tillsammans med flera hundra andra Kristdemokrater Umeå för att hålla riksting. Partiets fortsatta utveckling känns spännande och dagarna i Umeå bjöd på intressanta diskussioner gällande densamma. 

Den 4e juli var min första arbetsdag på årets sommarvikariat som detta år var på dagcentret Triangeln i Arboga. Ett dagcenter för personer med demenssjukdom. Jag blev oerhört väl mottagen på arbetsplatsen och trivdes verkligen jättebra där. Ett dagcenter som detta borde alla kommuner ha, tänk vad mycket det betyder för de människor verksamheten riktar sig till och deras anhöriga! På väggen i deras matsal hängde det en akvarellmålning med texten "Du kan väl låta mig kunna det jag kan för en stund". En sådan tavla önskar jag att alla äldreboenden skulle ha synligt uppsatt. Mitt bidrag till Triangeln var ytterligare en akvarell som idag hänger bredvid ovanstående men på den jag målade står det "Ju fler kockar desto bättre soppa" något som de sa dagligen då personal och brukare hjälptes åt med matlagningen. Oerhört trevligt sommarjobb! 

Den 9e september blev jag bortrövad av min bättre hälft för att fira min födelsedag (den 10e september) i den fantastiska staden Prag. Ni må tro att han var stolt över att ha lyckats hålla weekendbokningen hemlig i fyra veckor. Det enda jag visste var att jag skulle ha med mig packning för tre dagar, mer info än så fick jag minsann inte. 

Den 30e september fick jag ett mycket välkommet besked - jag har fått jobb! 

Nästa inlägg kommer bli av betydligt mer politisk natur men jag kände att jag behövde catcha upp lite först. :) 

Tack för mig!

Artikel i tidningen nyhetsforum

Skäms lite över att jag ännu inte skrivit om hur jag hade det under min månadslånga resa i Indien men det kommer.

För att på något vis underhålla den här bloggen tänkte jag iaf passa på att dela med mig av en artikel som jag skrivit till tidningen Nyhetsforum som är organisationen hjälp till liv internationals medlemstidning.

Jag blev ombedd att skriva om min upplevelse av att träffa mitt fadderbarn och hennes familj (i Etiopien) och ja, så här blev det!

Så långt borta, men ändå så nära.
 Det är konstigt hur lätt man fäster sig vid vissa människor, platser, attityder mm. Under en månads tid har jag haft förmånen att observera och delta i HTLI:s hjälparbete i Etiopien. Detta var inte bara en resa i dess fysiska bemärkelse utan också en högst känslomässig sådan. 

Då min resa till Etiopien var i planeringsstadiet valde jag att bli fadder till en 6årig flicka i Addis. Man skulle kunna säga att hon är min ”fadderpremiär” och jag kände mig redan då, innan första inbetalningen, väldigt stolt.

 Väl nere i Etiopien fick jag möjlighet att träffa denna fantastiskt söta flicka och resten av hennes mycket kärleksfulla familj. Jag fascinerades och fascineras fortfarande över hur mycket kärlek och även glädje hela familjen utstrålar trots deras låga levnadsstandard.
 6personer i ett rum som är lika stort som mitt flickrum hemma hos mina föräldrar (och det är litet) och detta var alltså deras enda rum. Endast en enkelsäng fanns i rummet och därtill en skröplig halmmadrass som låg på golvet. Denna familj är verkligen ett levande bevis på att The Beatles låt ”All you need is love” äger enorm sannfärdighet än idag.

 Jag besökte familjen ett flertal gånger under min vistelse där nere och en kväll kom även mamman i huset på besök till oss för att fläta mitt hår. Den kvällen kunde vi, med tolkningshjälp från Mailayan Abdu, konversera med varandra vilket jag uppskattade oerhört mycket.

Mitt bidrag till familjen under min vistelse där nere var en våningssäng till barnen, lite kläder, en och annan leksak och en burk honung. Även om mamman, som var ensam familjeförsörjare, var oerhört tacksam för detta så vill jag ändå hävda att det är jag som ska vara tacksam. Jag vill tacka dem för den kärlek och värme de visat mig och varandra, den glädje de utstrålar och den de perspektiv de, genom just detta, öppnat mina ögon för. Mammans engelskakunskaper var i princip obefintliga men en mening hon kunde staka sig fram till var ändock ”I love you like a sister” och den meningen var, är och förblir något av det vackraste jag hört. Trots att denna, min andra familj, är närmare 600mil ifrån mig rent fysiskt så kommer de alltid vara mig nära i tanke och hjärta. 

 ”All you need is love, love. Love is all you need” 

 /Sandra Åhs

Motion om framtidsentreprenörer i Arboga

Nedanstående motion har inte behandlats i kommunstyrelsen ännu men har åtminstone fått lite medial uppmärksamhet. :) Janina Isaksson, min medmotionär, har själv själv erfarenhet av hur det är att starta och driva företag i Arboga. Företaget hon driver är ett städföretag med ett mycket fyndigt namn - Ren Glädje. :) 

Arboga 24 februari 2011

Motion till kommunfullmäktige

Satsa på framtidsentreprenörer

Sveriges närmaste stad, Enköping, blev år 2010 utsedd till årets nyföretagarkommun. Vi Kristdemokrater ifrån vad vi gillar att kalla ”närhetens stad” vill här motionera om vad vi är säkra på skulle utgöra ett steg i rätt riktning mot att även Arboga ska kunna kamma hem samma titel inom en snar framtid.

Möjligheterna att starta företag i Arboga kommun är mycket goda och bra hjälp finns att få. Nyföretagarrådgivning, inspirationsseminarium, kick start, create, stöd via arbetsförmedlingen är några exempel på detta. Vi skulle dock vilja se ett system i likhet med ung entreprenör som erbjuder ett helt paket och därtill ett startkapital för att starta och driva företag men som i detta fall riktar sig till vuxna.

Det konceptet vi föreslår, vi kallar det framtidsentreprenör, riktar sig till vuxna personer som är intresserade av att testa företagande som sin framtida sysselsättning.

Programmet Framtidsentreprenör är för arbetssökande 19+ och som söker ett avstamp för en mera företagsam profil. Under en 6 veckors period får den arbetssökande, enskilt eller tillsammans med någon annan deltagare, utveckla, starta och driva en egen "verksamhet" med målet att lära sig massor om kreativitet, företagsamhet och entreprenörskap. Viktiga kompetenser för dagens och framtidens arbetsmarknad.

I Sundsvall har man under 2009 testat konceptet ”Framtidsentreprenör”. 13 arbetslösa i Sundsvall fick chansen att vara företagare under sex veckor. Under 2010 deltog 20 personer i programmet. Nära 60 personer kom till informationsmötet.

I Sundsvall erbjuder programmet följande delar: Kick off, handledare, nätverk och mentorer, försäkring, startkapital och efter avslutat program  också gemensam utvärdering/avslutning.

Detta koncept används ju i princip redan idag för Arbogas ungdomar men vi får inte glömma att kreativitet och bra idéer inte endast huserar i ungdomarna!

Undertecknade föreslår därför kommunfullmäktige besluta

att genomföra konceptet ”Framtidsentreprenörer” i Arboga kommun

….............................................                                …....................................................

Sandra Åhs                                                                Janina Isaksson

Motion om effektivare dokumenthantering

Denna motion har redan vunnit kommunstyrelsens gillande och ledamöterna i kommunstyrelsens arbetsutskott kommer i maj få prova på hur det är att hantera någon typ av skriplatta (ipad eller liknande). Kul! 

Arboga 16 december 2010

Motion till kommunfullmäktige:

Utveckla en effektiv dokumenthantering
– För miljöns och ordningens skull!

Det papperslösa samhället ser ut att vara ljusår bort och kanske kommer vi aldrig heller dit.
I denna motion vill jag hur som helst slå ett slag för både miljö och ordning.

Idag får alla förtroendevalda tjocka, tunga buntar med dokument hemskickade till brevlådan. Det kan vara hundratals sidor kopierade dokument som ska läsas in och diskuteras igenom före sammanträdet. Ibland är några beslutsdokument inte klara och det försenar utskicket av hela bunten med handlingar, vilket gör att tiden för inläsning och bearbetning av informationen ofta blir mycket kort.

Ett annat problem är att det ständigt görs små ändringar i beslutsunderlagen, vilket gör att det ska kopieras upp och skickas ut ytterligare buntar handlingar med uppdaterad information till alla förtroendevalda.  Det är enorma mängder av dokument som kopieras och skickas iväg. Kopieringsmaskinerna i Rådhuset glöder och de förtroendevalda dränks av alla dessa papper som i rask takt blir inaktuella och därför skickas vidare till i pappersåtervinningen.

För att underlätta hantering av dokument för Arbogas politiker föreslår jag att Arboga kommun skall utveckla ett intranät för detta. Detta intranät skall vara personligt anpassat för varje enskild politiker så att just dennes aktuella beslutshandlingar finns att tillgå på deras specifika inloggning. Det finns olika lösningar för detta t.ex. First Class eller nya molnet-lösningar och många andra typer av databaser som kan användas för detta ändamål. Dokumenthanteringstekniken utvecklas ständigt, det viktiga är att hitta en användarvänlig lösning!

Ledamöterna skall därefter själva få bestämma om de endast önskar få tillgång till politiska handlingar via intranätet eller om de fortfarande även önskar få dessa via posten. Vi är olika och alla är kanske inte lika bekväma med datorer och teknik. Vidare anser jag att samtliga kommunpolitiker skall förses med en e-postadress (arboga.se) samt att möjligheten att tillhandahålla iPads (portabel pekdator) utreds.

Med hänvisning till ovanstående föreslår jag kommunfullmäktige besluta:

att utveckla en effektiv dokumenthantering så att Arbogas politiker enkelt kan få tillgång till

aktuella handlingar och beslutsunderlag i ett intranät.
att samtliga politiker med  kommunalt förtroendeuppdrag får en arboga.se  e-postadress.
att politikerna skall få möjlighet att välja hur de vill få tillgång till beslutshandlingar m.m.
att utreda möjligheten för att tillhandahålla iPads eller bärbara datorer till de förtroendevalda.

…………….......................................................

Sandra Åhs, Kristdemokraterna

Tredje snabbast växande ekonomin - medelinkomst på 120USD/mån

Ja visst är det Etiopien vi talar om.

Är det inte sjukt att medelinkomsten i den tredje snabbast växande ekonomin i världen bara har 120USD och 400USD för övre medelklassen i huvudstaden i månaden?

Ja men det är väl billigt att leva där kanske ni då tänker. Nej, faktiskt inte så där superbilligt. Ett rum kan man väl hyra för ca 40USD i månaden (utan eget kök/WC) men vill man hyra en lägenhet eller ett hus så bränns genast hela månadslönen och vad ska man då leva av? Maten är dessutom i mitt tycke förvånansvärt dyr om man ser priset i relation till månadslönerna.

Etiopien är ett intressant land som har mycket goda förutsättningar att resa sig ur fattigdom. Landet har ett behagligt klimat året runt (med undantag för regnperioden då kanske), relativt låg kriminalitet, väldigt låg risk för sjukdomar som exempelvis Malaria, inte lika mycket problem med HIV/AIDS som många andra afrikanska länder på ungefär samma breddgrad, inga otäcka ormar/spindlar osv. Ändå möts jag av extrem fattigdom, HIV/AIDS-smittade vuxna och barn, vattenbrist, icke fungerande elektricitet (strömavbrotten drabbar hela stan med jämna mellanrum) och därtill en väldigt förorenad luft som gör att slemhinnorna i min näsa spricker när jag varit inne i stan i mer än någon enstaka timme.

Min månadslånga resa i Etiopien har gett mig många nya erfarenheter, vänner, insikter och jag har givetvis också lärt mig uppskatta allt det jag har här hemma mer. Då är det egentligen inte i huvudsak de materiella sakerna som snabbt internet, skön säng, ständig vattentillgång osv utan det är i huvudsak friheten. Friheten att resa, friheten att snabbt kunna spara ihop pengar till saker och ting, friheten att bosätta mig var helst jag vill osv.

Människor i Etiopien tycktes inte just ha någonting emot att leva i Etiopien men de vill ändå få möjligheten att flytta utomlands under en tid för att tjäna ihop tillräckligt mycket pengar för att man ska kunna flytta hem igen och sedan leva ett bra liv nere i Etiopien.

Medelinkomsten i Etiopien är som sagt 120USD i månaden vilket motsvarar drygt 2000birr som den lokala valutan kallas. Vill man då hyra något större än bara ett rum så äts 1000birr upp bara där och hur ska man ha pengar att inreda lägenheten? Bara en våningssäng (som jag köpte till min fadderfamilj) kostade efter lång och enträgen förhandling 1950birr. En vanlig madrass kostar 400birr osv.. Mycket märkligt!

Hos en hjälptagarfamilj såg jag en affisch med en intressant text som jag försöker bära med mig i tankarna nu.
Översatt till svenska borde det bli typ "Lycka är att inte bry sig för mycket om vad andra människor har" och denna affisch hängde i ett hem för fyra bestående av två rum med väldigt lite möbler. Inget kök, ingen toalett.

Kan man glädjas åt lite har man mycket att glädjas åt sägs det.

Hur som helst. Jag är mycket tacksam över att jag fick möjlighet att fara till Etiopien för att få möta alla människor jag mött, se alla saker jag sett osv. Jag har lovat min fadderfamilj och personalen för hjälp till liv international att jag ska komma tillbaka igen snart och ett löfte är ett löfte så visst tänker jag resa tillbaks! Till nästa gång har jag dock bestämt att jag ska kunna kommunicera med folk utan tolk på det lokala språket Amarinja, kanske allra mest för att jag vill kunna prata med min fadderfamilj.

Tack för den här gången Etiopien, vi ses snart igen!

Död mula låg på trottoaren i stan. Folk gick bara förbi utan att notera vad det var

Sängen fyller sin funktion. :) 

Sängen på plats! Trött Sandra, glad fadderfamilj. 

Timkat - kristen högtid

Blev fastknuten vid min värdinna för att jag inte skulle komma bort. Timkat besöktes av tusentals människor.

Timkat påverkade även trafiken. Här ber och dansar folk mitt på vägen. 

Gathund gnager på ko/oxben

2årig pojke tvättar flitigt

Ett hus för fyra

Fin utsikt. 

Kille som inte räds för att falla ner för branten (ca 20-30m)

Dessa tjejer kom in till mig lite då och då. Just här ville inte lilltjejen bli pussad.

Ska man fixa kaffe som kille så ska man tydligen ha klänning också. :P

Fick håret flätat

Påhälsning på rummet. :) 

Tyngdlyftning (eukalyptusgren med två sementhinkar i vardera ände)

Fin betesmark för fåren

Där skulle inte jag vilja bo under regnperioden

Etiopien imorgon!

Imorgon lämnar jag landet och kommer hem igen först den 17 februari.

Destinationen är Etiopiens huvudstad - Addis Abeba där jag ska delta i hjälparbetet som organisationen Hjälp till liv international bedriver där nere.

Detta blir första gången jag lämnar landet i mer än en vecka i streck och också första gången jag är ifrån mina föräldrar i mer än en vecka, eller åtminstone ifrån dem mer än en vecka utan att kunna bekymra mig för samtalskostnaden.

Jag har velat åka iväg på en sådan här typ av resa sedan nedre tonåren men det är först nu jag har tid och råd att faktiskt göra det och jag är fantastiskt tacksam för den här möjligheten.

Måste dock erkänna att jag redan nu börjat förstå hur mycket jag kommer sakna folk här hemma och jag är verkligen 100% säker på att jag kommer fälla minst en tår i samband med att planet lättar från marken imorgon.

Jag kommer förhoppningsvis få tillfälle att lägga upp något inlägg här om hur läget är där nere. Vad jag gör osv men jag ska inte lova något, givetvis. Om jag inte skulle slänga upp något hör så får jag önska er alla trevlig månad. :)

Vårdpersonalen stämmer in i min kritik

Den 18 december  bloggade jag om att jag kritiserats av ordföranden för Socialnämnden i Arboga. Det inlägget kan ni läsa här.

Nu kan jag meddela att jag fått stöd på insändarsidan från en person som själv arbetar inom demensvården (där jag själv arbetat). Insändaren lyder som följer

Kom ut i verkligheten

Om Bode och demensvården. 

Blev fruktansvärt upprörd när jag före jul läste i tidningen att Agneta Bode, S, tycker att vi har en bra demensvård i Arboga. Jag har under flera år jobbat inom vården och märkt en kraftig försämring. Att ta en fika i en park en sommardag kan ni glömma. Man får vara glad om man får ut några boende på balkongen så de kan titta ut på parkeringen. 

Jag har själv varit sjukskriven på grund av stress och vet fler som är på väg dit. 

Man gör allt i sin makt för att hinna med och räcka till för alla under ett arbetspass, på bekostnad av oss (och självklart de äldre)!

Ni kan vara glada att det finns så många arbetslösa nu som kan ta våra jobb när vi är utbrända. Men tänk då på att det är vi, den ordinarie personalen, som har många års erfarenhet och utbildning - men man tycks tro att vem som helst kan ersätta oss! 

Välkommen ut i verkligheten, Bode! 

Mitt i efterhand kritiserade anförande angående detta grundade sig på mina egna erfarenheter från att ha arbetat inom äldreomsorgen. Om känslor av otillräcklighet och oerhörd stress. Det fanns få saker de boende uppskattade så som när jag kunde ta mig tid att spela poker med dem, stämma någons gitarr och plinka lite, duka ut fikat till utomhusmöblerna mm.

Efter tidningsartikeln som behandlade denna fullmäktigedebatt har jag fått väldigt bra respons för att jag vågar ta fighten och inte räds för att säga vad jag tycker. Jag hoppas majoriteten av Arboga finner detta besked glädjande: Självklart kommer jag fortsätta på samma sätt framöver!

Kampen för införande av vårdnadsbidraget i Arboga fortsätter

Dags för en uppdatering här känner jag.

Nu är det nytt år med nya möjligheter och också nya förtroendeuppdrag. I tisdags var jag på mitt första kommunstyrelsesammanträde där jag vill hävda att den hetaste potatisen på agendan var medborgarförslaget om införande av vårdnadsbidrag i Arboga. Det är ju ingen hemlighet att jag är en av många förespråkare för detta bidrag och jag har själv också motionerat i ärendet. Även motionen behandlades under tisdagens sammanträde.

I gårdagens nummer av Arboga Tidning stod att läsa följande

"Nej, någon ytterligare utredning om att införa ett kommunalt vårdnadsbidrag i Arboga kommun kommer inte att göras. Det slår majoriteten i kommunstyrelsen fast, som föreslogs till kommunfullmäktige i slutet av månaden. Kristdemokraternas Sandra Åhs vill att kommunen ska göra en utredning för att se om vårdnadsbidraget kan införas. 

- Vi har redan gjort ewn sådan uterdning för några år sedan, säger kommunalrådet Olle Ytterberg, S, tillika ordförande i kommunstyrelsen. 

Majoritetspartierna S,V, Opa och C vill inte göra en utredning till. Orsaken är enkel. 

- Vi vill inte ha något vårdnadsbidrag helt enkelt. Det är ingen bra idé, säger Olle Ytterberg. 

Sandra Åhs motion kommer att behandlas i kommunfullmäktige om två veckor och lär orsaka debatt."

Kan också tillägga att Vänsterpartiets Dan Karlsson lade kommentaren "Fundamentalismen har fått ett nytt ansikte" efter ett av mina inlägg i debatten. Visst är det härligt att debattnivån är hög i dessa sammanhang? En annan intressant retorik som används (förvisso med glimten i ögat, men ändå) är "lägg ert förslag så kan vi avslå det sen"

Nåja! Vilka är då majoritetens argument mot vårdnadsbidraget? Tjaa.. Begreppet kvinnofälla är förstås frekvent återkommande. Frågan jag givetvis ställer mig då är "Hur kan valfrihet vara en fälla?" För, inte är det så att föräldrar kommer tvingas ta ut vårdnadsbidraget? Vilken förälder som sedan väljer att nyttja vårdnadsbidraget är ju faktiskt helt upp till dem.

Jag anser att det är oerhört intressant att även majoriteten i Arboga säger sig förespråka valfrihet inom exempelvis barnomsorgen men det finns en markant skillnad mellan användning av begreppet mellan majoritet och opposition.

Majoritetens tolkning: Valfrihet = Frihet från att behöva välja
Oppositionens tolkning: Valfrihet = Frihet att välja det man vill

Ett annat argument som väcktes under sammanträdet var "Det har ju faktiskt visat sig att vårdnadsbidraget inte är särskilt populärt. I Västerås är det till exempel bara 41 personer som valt att ta del av det".
41personer?! Om det så bara skulle vara en förälder som väljer att nyttja vårdnadsbidraget så är det ett enormt framsteg för valfriheten!

Ett tredje argument: Alla klarar sig inte på 3000kr i månaden. De som är hemma med sina barn efter föräldraförsäkringens slut har råd att göra det i nuläget och behöver därmed inga extra pengar. 

Anna Andersson, kvinnan bakom medborgarförslaget som diskuterades har ringt mig flera gånger för att kolla hur det går med ärendet och hur snabbt bidraget eventuellt skulle kunna införas. Roten till hennes iver är att familjen Andersson kommer tvingas lämna ifrån sig barnen till förskolan om inte vårdnadsbidraget införs. 3000kr må vara relativt lite pengar men den summan kan betyda oerhört mycket när man spelar på marginaler.

Det grämer mig något så fruktansvärt att jag inte kommer vara med vid nästa kommunfullmätkigesammanträde  för å vad jag skulle ha krigat för detta då! Men nu är det ju faktiskt så att jag lämnar landet på måndag och kommer tillbaks först en månad senare.

Jag räknar med att mina allierade vänner i KF försvarar medborgarförslaget och min motion och är säker på att de kommer sköta det riktigt bra.

Vidare läsning: Mikael Oscarsson (Dagen.se), Tuve Skånberg (SvD), Kalle Bäck (wordpress)

Sporrande julkort

Tror bestämt att jag fått två favoritkillar i ungdomsförbundet nu. Tack för ett riktigt sporrande julkort grabbar!

Högst upp till höger står det "Arboga under Sandras ledning" :)

Oerhört lågt!

Fick precis ta del av en statusuppdatering som socialnämnden i Arbogas ordförande Agneta Bode, S, helt klart riktad mot mig även om jag inte nämns vid namn. Den lyder som följer: 

Häpnar över politiker som uttalar sig tvärsäkert om saker som de faktiskt inte har en aning om? Med ogrundade påståenden? Sättet de gör det på, visar just hur okunniga de är. Kan man kanske kräva viss påläsning!!!!

Susanne Linde, mp, lägger senare in en försvarande kommentar: 

Märklig diskussion. Handlar den möjligen om en ung tjej som värnar om gamla? Om politiker som vill att Socialnämnden ska få bättre resurser!?

Agneta Bode svarar igen

Nej, det handlar om att politiker med okunniga och osanna uttalanden skrämmer upp våra sköraste brukare och även kommande brukare. Något dj..... ansvar kan man faktiskt kräva även av borgerliga politiker. Det här är andra gången på drygt tre månader detta händer. Olika åsikter accepteras men inte lögner och ren skrämselpropaganda! Sen får man vara i vilken ålder som helst. Den som gett sig in i leken.....Nu är det allvar!

Påläsning? Okunskap? Lögner? Skrämselpropaganda?
Jag är den enda kommunfullmäktigeledamoten i Arboga som har färsk erfarenhet av hur det är att arbeta inom äldreomsorgen. Den enda! Det innebär, i min värld, att jag faktiskt har mer koll på hur verksamheten fungerar i praktiken och vilka brister som faktiskt finns där än vad självaste socialnämndens ordförande har. Men ja, jag är väl ung och dum, för det tycks vara det Arbogas majoritet vill få mig att tro. Det var hur som helst en åhörare som räckte upp handen när jag frågade om någon i lokalen arbetade inom äldreomsorgen och denne höll helt och hållet med mig i min beskrivning. Även en av ersättarna i fullmäktige som arbetar inom äldrevården (som tyvärr inte hade möjlighet att medverka vid torsdagens KF gav mig rätt. Vad jag gjorde i mitt anförande var att berätta om en inte speciellt extraordenär arbetsdag jag hade sommaren 2007 för att peka på bristerna. Jag belyste också att jag vet att det skett vissa förändringar men att stor problematik fortfarande kvarstår.

Jag har gett mig in i leken. Jag tål leken. Det märks tydligt att Agneta inte uppskattar att jag känner mig såpass "bekväm" som jag ändå gör men jag tänker baskemej inte låta henne vinna.